violentvision

Åh, jag lyssnar på Broder Daniel och känner mig som fjorton år igen. Är det inte helt otroligt härligt? Jag gillade fjorton ändå, trots att jag avskydde det. Det är dock lättare nu, när the only one I loved, SHE was a superstar funkar. När man bara gillade pojkvaskrar var det så jobbigt, tänka om låttexter och grejer. Så störigt. IF I WAS A WHIRLWIND, I COULD SWEEP HER HEART AWAY.- Ni får säga vad ni vill men BD är ju det finaste.

Träning och foto gick bra och Eliza kommer hit imorgon. Blir jag glaaad eller?! Vi har inte träffats på så jävla länge, inte okej att vi är så upptagna. Verkligen inte okej. Men efter mycket god planering och diverse uppoffringar, så! Och det känns redan innan värt det.

Broder Daniel?! Vad gör du mot mig, jag blir nästan lite deppig.
Då kan man fråga sig om det var Broder Daniel som gjorde mig deppig som fjorton eller ifall jag bara kopplar ihop det? Jag tror inte att jag kan göra annat än tacka dem för att jag tog mig igenom skiten som kallas yngre tonåren. Hejaheja. THERE IS NO TIME FOR US.
Det är ju dock kul att mina kroppsnojor kommer tillbaka!! Tror dock att det är för att jag har ätiit så mycket skit idag och igår, snarare än melodierna i mina öron.
Puss.

Broder Daniel - Sorrow.
ALLTSÅ. Man vill ju bara försvinna in i musiken. Okej, jag ska sluta vara så sentimental.