and I wondered why it burned
Jag har ett hel-lustigt humör. Och det behöver inte vara en bra sak.
Hjälp, rädda mig ifrån den här farliga världen. Så skrek jag. Åt olika håll. Elina svarade och Elina är fin. Jag hatar att vi båda är för psykiskt labila för att ta tag i att ses oftare. Jag tror iallafall att det är därför.
Jag har en konstig klump i magen som säger mig att jag aldrig kommer att bli riktigt lycklig igen. Och de klumparna är ju ingenting man vill baka bröd på precis. Därför ska jag nu ge upp och förlora mig i L word istället.
You'll be a hummingbird, and I'll be a bumblebee.
And we will fall in love in our new skin. We will talk all night about our philosophies.
As we lay wondering what comes at the end. I hope I meet you again.
PS: Jag hade en stört svag kväll och pratade lite med Rasmus. Nu ser jag verkligen saken från ett nytt perspektiv, visst är det fortfarande jobbigt men på ett ganska nytt sätt. Jag känner mig mycket som sången i fetstil fortfarande men Rasmus är bäst. DS.
