Obsession

Jag orkar inte skriva om igår. Det är för segt. Kanske imorgon..
Jag har ju ALLTID sagt att man ska vara jävligt varsam med folk som har kompisar som är idioter. För om man står ut med en jubelidiot måste det ju finnas ett visst amount of idioti i en själv också. Jag ska sluta worka mina små grå för ikväll och ta en dusch istället. Det mesta löser sig ju trots allt.

skapar egna problem

Jag kommer nu säga något jag aldrig trodde att jag skulle säga. Jag saknar att gå upp tidigare. Say what? Gör det då? Fast näe, det går inte om jag inte måste! Det är så varmt och skönt i sängen men ändå, nu när jag väl är uppe (har varit ett ganska bra tag, frukta icke!) så ser jag världens skönhet! Gula träd och klarbå himmel! Näni. Jag gillar ju att sova. Det här får jag nog klura på! Nu ska jag springa iväg till Arbetsförmedlingen och tre timmars intervjuträning. INTE PEPP! Jag skriver nog lite när jag kommer hem. Kanske om min gårdag? Ja!

anti-ampersand

Jag ska visst klippa mig idag. Det är lite svårt för jag vet inte hur jag ska klippa det. Jag känner, som de allra flesta under höstens intågande, för förändring. Men det är ju samtidigt jobbigt med förändring. Äh, vi får se! Blond ska jag bli iallafall! Förändring är bra, ändå. Tror jag. Jag ska sluta noja! Nu måste jag äta frukost innan min mage gör revolt och dödar mig..
Och på tal om förändring, damnit, jag vill tatuera mig!

funeral

Det blir verkligen alltid värre framåt natten! Oroskänslor, tankar och saknad bara växer sig stora! När jag var yngre kunde det vara helt överväldigande. Nu, gammal och vis som jag är, är det inte lika farligt längre. Men visst suger det till i magen, det gör det. Nu ska jag fortsätta titta på Harry Potter, det unnar jag mig efter att ha jobbat hela kvällen! Jag peppar på lördag och firmafesten, faktiskt!

Flux

Har en underliggande otro-ångest. Konstigt egentligen, eftersom jag varken har pojk- eller flickvän. Bara fånigt.
Jag försöker ta tag i mitt liv. Eller, ja. Idag har jag gått runt i huset med ett lakan om mig. Så just nu tar jag inte tag i något. Men i morgon ska jag ta arbetsförmedlingen i hornen i alla fall! De ska allt få veta att de lever.
Jag är även i ett stadie i livet där mina utgifter egentligen är större än mina inkomster. Dumma skatteverket som snuvar mig på 1000 kronor! Jag längtar tills jag får tillbaka dem.
Mina fötter fryser och min säng är helt stökig.
Nu tänker jag få min hjärna bort från dumma saker. Kanske ska jag köra lite bil.

RSS 2.0