infektiös mononukleos

KUL LIV, jag blir bara sämre. Mina andvägar har inte varit så små sen jag hade falsk krupp som barn må jag tro. Och mina öron gör så hemskt ont. Och bonkapellkillen next door verkar ha fest, liten reminder av allt jag missar?

Och mitt hjärta är inte lugnt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0